ANTIKEN

Antiken började kring 700-talet f.Kr och varade fram till 500-talet e.Kr.

Kännetecknar antiken

Det som kännetecknar antiken är sagoberättare samt sångare som kallades "rapsoder". Det var även typiskt för dessa människor att uppträda på marknader och fester. Vid framföranden tog de oftast hjälp av trummor samt stränginstrument som de hade med i bakgrunden. Det som också kännetecknar antiken är grekisk mytologi, litteratur, teater, arkitektur, konst, idrott, filosofi och det grekiska språket. Och sen tänker jag på stora byggnader med ”pelare” som finns på bilden.

demokrati

Demokrati som namn på en regeringsform uppkom tidigast i Grekland på slutet av 500-talet f.Kr. Det innebar för grekerna att samtliga manliga vuxna medborgare hade makt över hur staden styrdes. De som inte fick rösta var alltid kvinnor i staden bofasta utlänningar och slavar. Det antika demokratibegreppet skiljer sig alltså på flera sätt från vårt, också genom att den antika demokratin var direkt, aldrig representativ och endast mycket sällan inbegrep tendenser till politiska partier. I Grekland definierades demokrati inte minst av sin motsats, vilken innebar att endast en mindre grupp hade fulla medborgerliga rättigheter. Den form av grundlig demokrati som praktiserades var möjlig endast genom att de grekiska stadsstaterna var territoriellt och befolkningsmässigt mycket små enheter.

Den grekiska demokrati vi känner bäst till är Atens demokrati. Detta innebär dock inte att Aten var den enda demokratin, det var en spridd styrelseform. Källorna från övriga stater är dock så dåliga att vi är helt hänvisade till Aten under 400- och 300-talen f.Kr. Atens demokrati utvecklades under ca 150 år från en aristokrati, där det politiska beslutandet dominerades av adliga släkter och deras överhuvud, som fungerade som arkonter och statens högsta ämbetsmän. Den första förändringen genomdrevs av Solon som bröt upp den konstiga indelningen genom att i stället indela befolkningen i fyra förmögenhetsklasser.

Aten & sparta

De grekiska stadsstaterna enades aldrig i en gemensam stat. Greklands konstiga geografiska förhållanden gjorde att stadsstaterna många gånger isolerades från varandra genom naturliga barriärer som bergskedjor och hav. Dessutom förekom det ofta krig mellan de olika stadsstaterna men när grekerna hotades av yttre fiender höll de vanligtvis ihop.

Omkring 500 f.Kr gjorde några grekiska stadsstater, uppror mot perserna. Upproret stöttades av Aten och några andra stadsstater från det grekiska fastlandet. Kriget som följde mellan perserriket och de grekiska stadsstaterna har inom västerländsk historieforskning blivit känt som ”perserkrigen”. Efter att grekerna till slut besegrat perserna vid Marathon (490 f.Kr)  och då lyckades Grekland bevara sin självständighet.

Romarriket

Rättssamhället = rättsväsendet

Romarna var bra lagstiftare och den romerska rätten är fortfarande grunden för våra lagar idag. Rättsstaten var en nödvändig förutsättning för dagens ekonomiska utveckling. Den romerska rätten hade successivt vuxit fram under antiken och fick sin slutliga gestaltning på 500-talet. I Sverige kunde man ännu på 1600-talet dömas efter de romerska lagarna och i Tyskland varade systemet till 1900-talet.

Romersk rätt har senare format rättsuppfattningen i Europa på ett grundläggande sätt men våra lagar liknar inte längre romarnas men man kan se en grund från romarna lagar T.ex. kravet på att ingen anklagad ska dömas ohörd eller mot sitt nekande och att alla personer är lika värda inför lagen. Romarna ansåg även att lagarnas bestämmelser skulle vara oberoende av religion eller trosuppfattning.

kejsartiden

Efter att Caesar hade mördats 44 f.Kr så startade ett inbördeskrig. Kriget slutade med att Caesars adoptivson gjordes till ensam härskare och blev Roms förste kejsare. Många vet vem han är om man säger Augustus. Det var nu det inleddes istället en ny tid då det romerska riket styrdes av enväldiga kejsare. Augustus tog kontroll över hela armén och stärkte centralmakten i Rom. Det blev inledningen till en fredlig period med blomstrande handel och växande rikedom. Kejsartiden varade i drygt 500 år fram till att den siste västromerske kejsaren avsattes år 476 e.Kr.

Pax romana

Pax Romana är latin för "den romerska freden" och är ett uttryck för den period av inre fred som rådde i romerska riket från Augustus till Marcus Aurelius (27 f.Kr.–180 e.Kr.) Fredsperioden varade i 200 år. Detta tillstånd gällde dock endast inom riket för utåt kämpade romarna ständiga i gränskrig.

Romarrikets fall

Efter rikets delning förfaller Väst rom och här är några orsaker varför detta hände.

Brist på slavar. Hela den romerska ekonomin byggde på slavarbete. De flesta slavarna var från början krigsfångar och så länge riket expanderade erhölls nya slavar. När riket nått sin fulla utbredning och krigen övergick till att bli försvarskrig minskade slavtillgången.

Tillbakagång inom jordbruket. Färre slavar ledde till lägre inkomst.

Städer avfolkas. Eftersom landsbygden producerar mindre mängd livsmedel räcker inte tillgången till städernas befolkning längre. Folk flyttar tillbaka till landsbygden och lokalsamhällen uppstår med självförsörjning och minskad handel med omvärlden.

Minskat skatteunderlag. Det olönsamma jordbruket och de avfolkade städerna ger magrare grund för skatteintäkter.

Ekonomiskt krävande försvar. Man använder sig av legoarméer och dom är dyra.

Inflyttade grupper. Många nya folk slår sig ner för att få skydd och trygghet i det romerska riket. Dessa nya grupper känner sig inte som romare på samma sätt som medborgarna gjort tidigare och den minskar försvarsviljan.

Yttre tryck. De stora germanska folkvandringarna sätter stor press på detta redan sviktande rike.

kulturarv

Några saker vi ärvt från antiken är bland annat demokrati, vetenskap, filosofi, konst, teater, litteratur byggnadskonst, idrott och vårat alfabet har sina rötter i den grekiska tiden.
Det latinska språket är det språket man skrev på i romarriket och än idag har vi användning av latin för alla växter har ett latinskt namn och sen så inom sjukvården och den medicinska värden så är latin ett av språken som används för att alla i hela världen ska kunna veta och förstå. 
när romarriket föll så splittrades det latinska språket och tillslut så blev det helt nya språk som Spanska, Franska och Italienska.