Idag har vi
9 stycken allvarliga miljöhot som hotar hela världen och de är Utsläpp av
växthusgaser, Uttunning av ozonlagret, Försurning av haven, Förändrad
markanvändning, Användning av sötvatten, Förlust av biologisk mångfald, Tillförsel
av kväve och fosfor till land och hav, Aerosoler i atmosfären, Utsläpp av
miljögifter. Men den största miljöboven
i dagens samhälle är utsläppen av koldioxid.
En ny norsk
studie visar att de är vi konsumenter som är den största miljöboven vi står för
mer än 50 % av all resursförbrukning. Studien
finner att hushållssektorn står för 65 procent av alla koldioxidutsläpp, 70
procent av all landanvändning, 51 procent av materialförbrukning och 81 procent
av vattenförbrukning. Största delen av denna påverkan är inte direkt utan
avtrycket vi sätter genom produkter som konsumeras och de resurser vi använder.
Den globala
uppvärmningen orsakar allvarliga konsekvenser för både natur och människor i
hela världen. Stormar och översvämningar tvingar miljontals människor att fly
från sina hem. Torka och sinande grundvatten skapar bråk om jordens resurser.
Smältande polarisar ökar vattenmängden i havet och lågt liggande stränder
riskerar att försvinna inom en kort framtid.
Ohälsa och
sjukdomar hos fattiga människor sprider sig snabbare i och med klimatförändringarna.
Skördar blir sämre, Fiskebestånden försämras i tropiska områden där många är
helt beroende av lokalt fiske.
Klimatförändringar
har de senaste femtio åren lett till ökade skördar i vissa regioner men
minskade skördar globalt. Det är väldigt tydligt för basföda som vete och majs.
Haven blir
varmare och surare, Global glaciärsmältning, Arktis isar smälter, höjda
havsnivåer.
Djur
påverkas och den biologiska mångfalden hotas. När klimatet förändras påverkas
också livsmiljön för många djur. Man kan redan idag se hur olika arter anpassar
sina vandringsmönster eller får minskad avkomma till följd av
klimatförändringarna. Ju mer klimatet påverkas, desto svårare kommer det att
bli att anpassa sig till förändringarna.
Även kostnaden
för att sen bygga upp ett samhälle efter en naturkatastrof är en stor
konsekvens för den ekonomiska utvecklingen.
Globalisering
innebär att länder/hela världen har ett samarbete med varandra med hjälp av
export och import och ex Apelsiner från Spanien, norsk lax, kaffe från Colombia
och biffar från Argentina. Det är bara några av den globalisering du möter i
din närmsta butik.
Fördelar och
nackdelar med detta är att vi kan få tag på mat och andra saker som vi inte kan
producera samtidigt som vi kan exportera saker till andra länder för att tjäna
pengar. Men nackdelen med de hela är ju transporten av alla grejer vissa saker
reser från andra sidan jorden fast vi kanske kan producera de i landet vi bor i
fast då är de billigare att köpa saker utomlands ifrån och därför väljer man
att köpa sakerna därifrån. Detta ökar då utsläppen av koldioxid och andra
dåliga ämnen som sen bidrar till växthuseffekten som gör så att glaciärerna smälter
och vattennivån höjs och i värsta fall då så kan tillslut vissa länder ligga
under vatten som jag skrivit tidigare.
Människor
har handlat med varandra i alla tider, eller åtminstone i tusentals år om vi
med handel menar något annat än enkel byteshandel i lokalsamhället. Även om
handeln har utvecklats mycket genom årens lopp har den alltid baserats på samma
grundidé: det frivilliga bytet av varor och tjänster mellan två eller flera
parter. Båda tjänar på det, annars blir inte bytet av. Det behöver inte betyda
att båda tjänar lika mycket, men båda känner sig efter bytet mer nöjda än
innan. På samma sätt förhåller det sig med handel mellan länder.
Alla länder
vinner på att handla. Både det exporterande landet och det importerande tjänar
på det och därför växer den ekonomiska kakan för båda. Det behöver däremot inte
betyda att alla människor, företag eller regioner i länderna tjänar på det. Men
eftersom fler tjänar än förlorar på öppen handel är det bra för
samhällsekonomin.
Import är
ett sätt att få tag på varor och tjänster. Utbudet av varor och tjänster växer.
Då konkurrensen ökar så ökar också kvalitén medan priserna sjunker. På så sätt
bidrar import till lägre inflation. Därmed kan vi, med samma resurser,
konsumera mer, bättre och billigare än vad som hade varit fallet utan
internationell handel. Handelns bidrag till välståndet är därför tydligt.
Handel är inte tillräckligt men det är nödvändigt för välstånd och välfärd, i
Sverige såväl som i andra länder.
Fördelar: Större
utbud för konsumenterna, Lättare för företag att etablera sig och bli globala, Skapar
konkurrens så att konsumenterna får billigare varor, Skapar affärsidéer så att
de flesta länder kan ta del av ny teknik, Skapar kulturbyten och andra
traditioner att ta del av från hela världen
Nackdelar: Skadligt
för miljön p.g.a. långa transporter, Skillnaden mellan fattiga och rika kan öka
Lokala företag/småföretag har inte en chans mot stora internationella företag Många
företag flyttar produktionen till ett land med låga löner, vilket skapar stor
arbetslöshet i dem länder där lönerna är högre. Tullkostnaderna blir högre
eftersom att fler varor transporteras in i länder.
Förslag för
att vi ska kunna leva i en värld med en hållbar utveckling är att vi ska börja
handla mera närproducerat då de inte gör en lika stor skada på miljön samtidigt
som vi hjälper de bönder vi har i närheten när vi köper deras mjölk. Vi kan
sluta importera saker vi faktiskt kan odla och tillverka även fast de är
billigare att handla det utomlands. Men att importera massa onödiga saker gör faktiskt
stor skada på miljön. Vi kan också börja handla varor som är miljömärkta då vi
vet att dom är bättre för miljön. Ex kan vi köpa fiska som är miljömärkt då vi
vet att de leder till ett hållbart fiske och inga fiskarter utrotas.
Vad jag
själv kan göra för att bidra till en hållbar utveckling är tex att sopsortera,
åka buss istället för bil, gå och cykla, använda lågenergilampor, välja närproducerad
mat när man handlar, dricka kranvatten istället för vatten på flaska, välja
miljövänliga städ/hygienprodukter, inte använda onödigt med papper, använda
tygpåsar istället för plastpåsar, använda laddningsbara batterier.
Som konsument
kan man tänka på att köpa lokalproducerat, kanske välja att inte alltid köpa
allt nytt utan att köpa tex en begagnad tv, och välja miljömärkta produkter.
Källor:
